Du har också åkt förbi ett hus på en fantastisk tomt med sjöutsikt och tänkt att: Tänk om man fick bo så där! Det får Sandra och Henrik, och de behövde inte ens betala särskilt mycket för huset vid sjön Glan utanför Norrköping.

Ibland ska man ha lite flyt, så är det.

Egentligen hade Sandra och Henrik flyt redan från början, när de träffades. De var med var sitt kompisgäng i Magaluf på Mallorca, och möttes på ett uteställe.

– Jag skulle lära henne att bugga vid ett biljardbord. Men hon var bättre än mig, säger Henrik Åbrink och ler åt minnet.

Det här var i slutet av 90-talet. Året efter flyttade Sandra Mannberg ner från Östersund till Norrköping och vägen mot huset i Svärtinge, en mil utanför spårvagnsstaden, startade.

– Vi bodde i lägenhet när vi började titta efter hus för några år sedan. Jag hade kitesurfat mycket på sjön och tänkt att här vid sjökanten bodde de fint, säger Henrik, som jobbar som underhållschef på Dow Chemical.

Narkossjuksköterskan Sandra fyller i:

– Vårt hus hade legat i 80 dagar på Hemnet, utan att det kommit några bud. Det var bara vi och ett par till på visningen. Det såg inte toppen ut, inredningen var väldigt 90-tal och det var väl det som skrämde alla andra. Men vi insåg ju att läget var en jättechans. Vi stod på balkongen och tittade ut över sjön och sa att: Det här ska vi ha! Vi var enda budgivarna och fick det för en bra bit under utgångspriset.

Så kan det gå till när man blir med ett hus vid en sjö. Henrik har slitit rätt hårt med att fräscha upp det sedan januari 2013, medan Sandra styrt med Elsa, 5, och Aston, 2. Vinnaren i det ganska omfattande renoveringsracet är det vinterisolerade uterummet med vikpartier, som blev färdigt förra året.

Här kan de sitta och blicka ut över sjön. Tomten leder ner till en egen brygga och en egen badflotte. Där finns det också en liten motorbåt i aluminium och ett par SUP-brädor. Familjen utnyttjar verkligen att sjön finns inpå knuten.

– På vintern kan vi kitesurfa med snowboard, eller åka långfärdsskridskor eller ländskidor. Och det går att grilla vid stranden även på vintern!

Huset ingår i en samfällighet med fyra hushåll. Samfälligheten håller med sjöbodar och bastu. Det fanns en stor och prålig gemensam brygga också, men den tog Gudrun för några år sedan (stormen, inte politikern)

Bostaden håller med många platser för livsnjuteri. Det finns ett trädäck med två loungehörn, en balkong med nästan genant bra utsikt. Och de håller på att bygga en terrass nedanför gräsmattan, på vägen ner mot bryggan. Förmodligen blir det ett spabad så småningom.

Det är kort och gott en idyll.

Men det är utan tvekan så att uterummet är boendets favoritplats.

– Det är vinterbonat, med golvvärme, på 15 kvadrat. Vi sitter här året runt. Vi äter frukost, lunch och middag här. Vi firade jul här, hade granen i uterummet. Det är ett relationsrum. Vi sitter hellre här om kvällarna och pratar med ett glas vin, än sätter oss framför tv:n i vardagsrummet. Vi skulle aldrig hänga upp en tv här ute. Uterummet gör att vi kommer närmare varandra.

Trots det idylliska drömläget i ett samhälle som håller med det mesta man behöver, från dagis till skolor och affärer, där kommunikationerna in till Norrköping är goda, var det nära att de sålde huset för något halvår sedan. Sandra hade hemlängtan, saknade Jämtland, familjen, fjällen och skidåkningen. Pernilla Wibergs gamla Yxbacken är liksom inte samma sak som Åreskutan. De hade mäklare och fotograf på plats, och utgångspriset hade blivit enormt mycket högre än inköpspriset bara några år tidigare.

– Fotografen och mäklaren var imponerade och sa gång på gång hur fint det var. Det hände något med mig under fotograferingen av huset. Jag började få lite panik och kände att; det här kan vi ju inte lämna! Så vi ändrade oss. Vi får åka till Östersund och hälsa på i stället, det gör vi ganska ofta. Att bo här är som att ha ett sommarställe hemma. Vi behöver liksom inte åka härifrån.

Henrik har både snickar- och elkunskaper i bakgrunden och har gjort allt själv, med lite hjälp av bekanta. Det har hållit renoveringskostnaderna nere på ett minimum, även om det blivit mycket kvällsjobb.

– En fördel med att göra det själv är att man får tid att tänka till inför varje moment. Vad blir snyggt, vad funkar? Då ångrar man inte så mycket. Hantverkare har bråttom och vill inte ta för lång tid på sig, för det vill inte kunden. Då kan det tas en del förhastade beslut.

En detalj som Henrik fick tänka till kring var att standardmåttet på vikpartierna inte täckte hela den tänkta längden på uterummet. Det fick bli ett fast fönsterparti i ena hörnet. Något han först inte var helt bekväm med.

– Men i slutändan var det där fasta partiet riktigt lyckat. Det ger rummet karaktär, och vi kan ha en lampa och en blomma där. Det blev skitsnyggt!

– Fördelen med vikpartier är att vi kan öppna upp nästan allt från tre håll, och bevara utekänslan. Vi har sol här hela dagarna och det blir fantastiskt på kvällen när himlen blir helt rosa. Och när sjön ligger spegelblank är det helt magiskt.

– Men ibland blåser det förstås. Det är en ganska hoppig och vågig sjö. Det gäller att dra upp båten om man ska åka bort.

Villorna och parhusen längs den här kanten av Glan ligger på en rullstensås. Varje år får Henrik och Sandra plocka sten för att till slut få till den perfekta badstranden. Men det finns en poäng med det också, konstaterar Henrik:

– Det är inte så dumt att gå i bar överkropp och svettas och kasta stenar ut i vattnet. Vi kommer väldigt nära naturen. Vi står i princip och borstar tänderna i naturen, vårt sovrumsfönster har väldigt vacker utsikt över sjön. Vissa dagar när dimbankarna driver in ser man bara 50 meter ut. Man slutar aldrig att förundras över naturen när man bor så här. Och på vintern när isen ligger så har vi Östergötlands största tomt – det är en mil till andra sidan.